Delad data beskriver det svenska elsystemet på helt nytt sätt

tisdag, december 19, 2023

Hur ser framtidens energisystem i Sverige ut? Var ska elen produceras? Var kommer den att användas, och när? Svaren på de här frågorna ska Behovskartan ge.

Tack vare den interaktiva visualiseringen kommer nya insikter om det svenska energisystemet att bli möjligt. Genom att experimentera med variabler som elektrifiering av olika sektorer och energiförbrukning kan användaren utforska olika scenarier.

Datastory har utvecklat designen och användargränssnitt av Behovskartan på uppdrag av AI Sweden.

Gå till Behovskartan

Projektet startade som en idé inom Volvokoncernen som ett led i omställningen, där elsystemets utveckling framåt är avgörande för verksamheten och samtidigt elektrifieringen av våra produkter.

Niklas Wahlberg, VP System Solutions and Partnerships, Volvokoncernen

Idén har sedan dess växt till ett nationellt projekt med ett tiotal aktörer från olika samhällssektorer. Arbetet koordineras av AI Sweden.

"Idag domineras debatten av lösryckta siffror och jämförelser som är svåra att sätta i ett sammanhang. Genom att skapa en gemensam, faktabaserad bild av både produktion och konsumtion får man ett bättre underlag att basera diskussionen på", säger Niklas Wahlberg.

Behovskartan är en interaktiv simulering där användarna kan laborera med olika inställningar kring behov av el, teknikutveckling, klimatförändringar och andra faktorer. Målet är att skapa en förståelse för produktion och konsumtion av el, från lokal till nationell nivå.

En nyckel för att det här ska bli bra är att många aktörer vill vara med och bidra med kunskap och/eller data om sin del av energisystemet. Ju fler som delar, desto större blir värdet för Sverige.

Filip Kjellgren, Projektledare

Den svenska elkonsumtionen har under flera decennier legat på en stabil och konstant nivå. Men nu står vi inför något annat. Fordons- och transportsektorn elektrifieras i snabb takt. Det görs nya typer av industriinvesteringar, i batterifabriker och i fossilfritt stål. Prognoser visar på ett behov som på kort tid kommer dubblas eller kanske till och med tredubblas.

"Lösningen på Sveriges energiförsörjning är inte bara att bygga mer av det vi har, det kommer behövas annat. Så ett mål med projektet är att skapa insikter och bygga acceptans för de förändringar som behövs. Givet hur teknikutvecklingen ser ut på energiområdet just nu är det viktigt att vi gör investeringarna på rätt sätt och i teknik som har framtiden för sig," säger Filip Kjellgren.

Om Sverige som land ska kunna hantera den här omställningen krävs en förståelse för det svenska elsystemet. Var finns effektbehoven idag? Var produceras elen? Var kan den produceras imorgon? Hur kommer effektbehoven att förändras?

"Utmaningen är att svaren på de här frågorna i dagsläget är spridda på väldigt många aktörer, om de ens finns över huvud taget" säger Filip Kjellgren och fortsätter:

"Om vi tar nätbolagen som ett exempel: De är 170 stycken idag, vart och ett med monopol på sin marknad. Alla har kunskap om sitt geografiska område, med modeller och prognoser. Vad vi har som ambition att göra, med finansiering från Vinnova och Västra Götalandsregionen, är att skapa en lokal och nationell överblick, samtidigt."

Under projektets första år ligger fokus på effektbehoven, att visualisera var och hur el konsumeras i Sverige. I nästa steg kommer produktion, flexibilitet och mellanlagring att läggas till i visualiseringen. På vägen kommer också artificiell intelligens att användas för modellbygge och prognosverktyg.

"En sak vi ser är att framtidens system måste vara resilient, genom mer kraftproduktion närmare konsumtionen. Det gör oss mindre sårbara både vad gäller väder och andra typer av kriser eller konflikter. För att nå dit behöver vi ett elsystem som är mer flexibelt, där till exempel storkonsumenter av elektricitet anpassar sig utifrån en nulägesbild. Och i det kommer data och artificiell intelligens att var nyckelkomponenter," säger Filip Kjellgren och fortsätter:
"Men det här verktyget kan bara bli så bra som uppgifterna det bygger på. Därför hoppas vi kunna samla så många aktörer som möjligt som vill dela med sig av sin data för att bidra till en gemensam nytta."

Göteborg Energi är en av de parter som är med i projektet. Ulf Hagman, avdelningschef Strategi & Innovation:

Elektrifieringen, som är den viktigaste lösningen för industrins och samhällets omställning, är något som vi helt enkelt inte får misslyckas med. Vi ser detta som en avgörande fråga som är både lokal och nationell i sin karaktär. Verktyg och arenor som kan bidra till en gemensam överblick och förståelse måste till för att samordna insatserna framåt. Därför är det naturligt för oss att engagera oss i det här initiativet.

Ulf Hagman, Avdelningschef Strategi & innovation, Göteborg Energi

Med i projektet från start är Volvokoncernen, LKAB, SSAB, Hitachi Energy, Göteborg Energi, Energiföretagen Sverige, LTU Business. Dessutom bidrar Boliden, Vattenfall, Lidköping Environment & Technology, Power Circle, SKGS, Energiforsk, och Chalmers med data och/eller kunskap.

Finansieringen kommer från Vinnova och Västra Götalandsregionen.

"Om vi tillsammans lyckas svänga om det svenska energisystemet på det här sättet lägger vi en helt annan grund för svensk välfärd och konkurrenskraft. Men då kan diskussionen inte få handla om en enskild vindsnurra. Det krävs ett engagemang för hur energisystemet som helhet kan och behöver se ut. När det gäller annan infrastruktur, som vägar, har de flesta accepterat att det är något vi måste ha. Samma nödvändighet finns kring energisystemet också," säger Filip Kjellgren.

Hör gärna av er till oss om ni vill medverka – antingen genom att använda Behovskartan, men gärna också till att förbättra den.

Vi söker:

Aktörer som har kunskap och data kring behovet av framtida elektrisk effekt
Aktörer som har kunskap kring nationella och internationella modeller som vi borde ta del av
Aktörer som vi borde samarbeta med

Det här är Behovskartan

Behovskartan är en visualiseringsplattform där användaren kan experimentera med olika variabler som påverkar elkonsumtionen, det vill säga både effekt- och energibehoven.

Initiativet till Behovskartan togs under hösten 2022 av AI Sweden och ett antal industriella och offentliga aktörer som såg ett nationellt behov av ett neutralt och mer modernt verktyg för att prata om samhällets framtida effektbehov.

Den omfattande samhällsförändring som nu pågår i Sverige, och övriga världen, kring att ersätta fossila bränslen med fossilfria driver en enorm förändring inom elsystemet. Det handlar om allt ifrån ny produktion eller ny konsumtion av el till behov av flexibilitet och lagring i elsystemet. Allt detta sker och kommer att hända lokalt på olika platser i Sverige. Därför är det viktigt att både titta på hela Sverige, men även kunna zooma in på mindre delar.

Projektet finansieras av Vinnova och Västra Götalandsregionen tillsammans med projektets parter.

Gå till Behovskartan