Sex områden regeringen behöver prioritera
AI är en generell teknik med potential att förändra hela ekonomin och centrala delar av samhället. Utvecklingen går snabbt, men dess konsekvenser är inte givna. De kommer att formas av vilka investeringar och politiska vägval Sverige gör.
AI Sweden har identifierat sex prioriteringar för Sveriges regering. De handlar både om att bygga de långsiktiga förmågor som Sverige behöver och om att accelerera användningen av AI inom områden där tekniken kan göra särskilt stor nytta.
Rosenbad, Stockholm. Foto: Arild Vågen. CC BY-SA 4.0
1. Stärk förmågan till parallell och tillämpad AI-innovation
För att säkra framtidens konkurrenskraft och välfärd behöver Sverige kunna omsätta forskning och teknisk utveckling i praktisk användning betydligt snabbare än i dag. Vi kan inte förlita oss på en traditionell, linjär modell där forskning först genomförs och resultaten därefter förs vidare till utveckling och tillämpning.
Spetsforskning, teknikutveckling och praktiskt införande behöver i stället ske parallellt. Det kräver långsiktiga satsningar där AI-expertis, domänkunskap, data och beräkningskraft förs samman i de verksamheter där problemen ska lösas.
Nästa regering bör etablera långsiktiga och storskaliga program för tillämpad AI-innovation i näringslivet och offentlig sektor. Här måste vi låta de bästa inom olika områden både leda och dela med sig av kunskapen och förmågan. På det sättet kan vi gemensamt utveckla, testa och införa AI-lösningar inom strategiskt viktiga områden.
2. Bygg en resilient AI-stack genom nationell förmåga och strategiska allianser
Sverige är beroende av en global värdekedja som omfattar bland annat energi, data, beräkningskraft, molntjänster, AI-modeller, kompetens och digital infrastruktur. Ett litet land kan och bör inte utveckla alla dessa delar på egen hand. Däremot behöver Sverige förstå sina beroenden och kunna agera när tillgång, villkor eller geopolitiska förutsättningar förändras.
Målet är inte fullständig självförsörjning, utan en genomtänkt kombination av egen förmåga och nära samarbete med pålitliga internationella partner. Sverige behöver ha tillräcklig teknisk, juridisk och organisatorisk kompetens för att kunna granska, anpassa och vid behov ersätta kritiska tekniska komponenter.
Nästa regering bör kartlägga Sveriges strategiska beroenden i hela AI-värdekedjan och prioritera investeringar i de delar som är avgörande för vår säkerhet, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Arbetet bör kombineras med fördjupade strategiska samarbeten inom Norden, EU och med andra pålitliga partnerländer.
3. Behandla AI-kompetens och internationell talang som strategiska resurser
Sveriges AI-förmåga är ytterst beroende av människor. Därför behöver AI-kunnighet bli en tydligare del av hela utbildningssystemet – från skola och högre utbildning till yrkesutbildning och fortbildning.
Elever och lärare behöver få bättre stöd i hur AI kan förstås och användas på ett ansvarsfullt sätt. Universitet och högskolor behöver integrera AI i fler utbildningar än de rent tekniska. Samtidigt behöver Sverige bli mer attraktivt för internationella forskare, specialister och entreprenörer.
Nästa regering bör säkerställa att AI-kunnighet integreras i hela utbildningssystemet, i läroplaner, examensmål och i professionsutbildningar. Ansvariga myndigheter bör få tydliga uppdrag att utveckla stöd för undervisning om och med AI. Regeringen bör även ta fram ett konkurrenskraftigt nationellt talangpaket för att attrahera och behålla internationell spetskompetens.
4. Förbered arbetsmarknaden för snabba och omfattande förändringar
AI förändrar redan arbetsuppgifter, arbetssätt och kompetensbehov. Utvecklingen kommer att påverka olika yrken, branscher och grupper på olika sätt. Sverige behöver därför stärka människors möjligheter att utveckla sin kompetens i takt med att arbetet förändras – inte först när ett akut omställningsbehov har uppstått.
Kompetensutveckling behöver i högre grad bli en kontinuerlig och verksamhetsnära del av arbetslivet. Dagens utbildnings- och omställningssystem är samtidigt till stor del utformade för reaktiva och längre utbildningsinsatser. När tekniken utvecklas snabbt behövs också kortare, modulära och arbetsnära utbildningar som kan kombineras med arbete och svara mot konkreta behov hos individer och arbetsgivare.
Sverige har starka strukturer för omställning och livslångt lärande. Men möjligheterna att investera tidigt och löpande i kompetens ser olika ut på arbetsmarknaden. Det finns därför starka skäl för staten att skapa ekonomiska incitament som stärker arbetsgivarnas kompetensinvesteringar, särskilt i de delar av arbetsmarknaden där tid, resurser och strukturer för lärande är svagare.
Nästa regering bör se över hur ekonomiska incitament för arbetsgivares tidiga och systematiska kompetensinvesteringar kan stärkas. Befintliga strukturer, såsom omställningsstudiestödet, bör samtidigt vidareutvecklas så att de bättre stödjer kortare, modulära och arbetsnära utbildningar. Sverige behöver också bygga upp en bättre nationell förmåga att följa hur AI påverkar arbetsuppgifter, kompetensbehov och efterfrågan på arbetskraft.
5. Accelerera användningen av AI i offentlig sektor med särskild prioritet inom kritiska sektorer såsom vård, omsorg, utbildning och rättsväsende
AI kan bidra till bättre service, högre kvalitet och en mer tillgänglig välfärd. Tekniken kan också frigöra tid för medarbetare i vården, skolan, socialtjänsten och andra delar av offentlig sektor. Men enskilda kommuner, regioner och myndigheter har ofta svårt att bära kostnaderna och riskerna för utveckling, juridisk prövning och införande på egen hand.
Det behövs starkare nationella strukturer för att gemensamt utveckla, utvärdera och skala lösningar inom särskilt prioriterade sektorer där tekniken kan få stor samhällsnytta. Staten behöver också undanröja rättsliga och organisatoriska hinder som bromsar ansvarsfull AI-användning, utan att göra avkall på rättssäkerhet, integritet eller säkerhet.
Nästa regering bör avsätta långsiktig finansiering för gemensam utveckling och skalning av AI-lösningar inom prioriterade sektorer. Detta kan genomföras genom satsningar på särskilda tillämpningscenter med fokus skalning och breddinförande av redan fungerande lösningar.
6. Ge Regeringskansliet förmåga att leda en tvärsektoriell AI-transformation
AI-frågorna följer inte regeringens eller Regeringskansliets traditionella indelning. De berör tvärsektoriellt och samtidigt inom exempelvis näringspolitik, utbildning, arbetsmarknad, vård, energi, säkerhet, skatter och offentlig förvaltning. Det skapar en risk för att viktiga frågor hanteras var för sig och att besluten inte håller jämna steg med utvecklingen.
Sverige behöver därför en starkare central förmåga att samla kunskap, analysera konsekvenser och driva policyutveckling över departements- och sektorsgränser. Arbetet behöver vara långsiktigt, men också iterativt och kunna anpassas när tekniken och omvärlden förändras.
Nästa regering bör inrätta en permanent central AI-funktion i Regeringskansliet, nära statsministerns ledning. Funktionen bör få mandat att samordna regeringens AI-politik, följa den tekniska utvecklingen, genomföra scenarieanalyser och säkerställa att identifierade behov omsätts i beslut, investeringar och uppföljning.
Från nationella förmågor till förändring i prioriterade sektorer
De sex prioriteringarna utgör en gemensam grund för Sveriges AI-transformation. Men de behöver omsättas på olika sätt beroende på sektor och politikområde.
I AI Swedens positionspapper om skolan, hälso- och sjukvården samt kompetens och talang utvecklar vi mer detaljerade förslag om vilka hinder som behöver undanröjas och vilka insatser som krävs inom respektive område. Genom Arbetsmarknadens AI-råd har vi också tagit fram fördjupade analyser och rekommendationer om hur AI förändrar arbetsmarknaden, kompetensbehoven och förutsättningarna för lärande i arbetslivet.
Gemensamt är behovet av tydligt politiskt ledarskap, långsiktiga investeringar och strukturer som gör det möjligt att gå från enskilda försök till användning i stor skala. Sveriges framgång kommer inte enbart att avgöras av vilken teknik som finns tillgänglig – utan av vår gemensamma förmåga att använda den.
De sex prioriteringarna beskriver de förmågor som behöver stärkas i hela samhället. I våra positionspapper utvecklar vi vad detta innebär inom tre särskilt prioriterade områden:
AI i skolan: AI-kunnighet, stöd till lärare, tydligare styrdokument och nationella strukturer för en jämlik och ansvarsfull användning av AI.
AI i hälso- och sjukvården: nationell samordning, gemensamma investeringar och bättre förutsättningar att införa och skala lösningar som skapar nytta för patienter, medarbetare och vårdsystemet.
Kompetens och talang: stärkt AI-kompetens i hela samhället samt bättre förutsättningar att utbilda, attrahera och behålla den kompetens som Sverige behöver.
Ytterligare analyser och rekommendationer:
AI och arbetsmarknaden: Ta del av Arbetsmarknadens AI-råds analyser och rekommendationer om förändrade arbetsuppgifter, framtidens kompetensbehov och behovet av tidiga och systematiska kompetensinvesteringar.
AI Sweden Public policy team
