Tranzero Energy - industriell elsamverkan

Centrala slutsatser

• Den etablerade bilden av att svensk industri har omfattande flexpotential som med lätthet kan användas för att hantera tillfälliga effekttoppar och liknande akuta situationer stämmer inte. Det behöver därför utredas om andra samhällssektorer kan bidra med tekniskt, ekonomiskt och regulatoriskt genomförbar flexibilitet som inte påverkar svensk konkurrenskraft negativt.
   
• Ökad prognosförmåga och utvecklad planering kan minska risker och kostnader. En växande utmaning när el- och stödtjänstemarknaderna utvecklas är ökade och mer variabla kostnader. Ett sätt att undvika dessa kostnader kan vara förbättrade korttidsprognoser och planering.
   
• Fortsätt jobba i kluster-konstellation för löpande dialoger. Klusterformatet har i sig varit ett arbetssätt som skapat värde, genom närmare kontakter och ökad förståelse för andra aktörers situation, bland annat tack vare att nätägaren tog en aktiv roll och stöttade industriaktörerna att kartlägga och sätta en kostnad för befintliga flexmöjligheter. Vi rekommenderar liknande samarbeten i andra delar av landet.

Kompletterande slutsatser finns i projektrapporten (kommer inom kort).

Bakgrund

I prognoserna för eleffektsbehov för Göteborg som gjordes av Göteborg Energi Nät AB 2025 pekade analysen på att effektbehovet skulle öka kraftigt fram till 2035. Den största delen av den prognostiserade ökningen berodde på industrins och transporternas ökade eleffektsbehov. I kombination med de långa ledtiderna för att få till mer nätkapacitet till Göteborg från överliggande nät var ett ingångsvärde när projektet startade att Göteborg redan 2027 och därefter vid återkommande tidpunkter riskerar att få kapacitetsproblem. Därmed kunde ansökningar om ökad effekt inte mötas utan villkorade avtal eller andra mekanismer. Detta skulle i praktiken inneburit en stark inbromsning av elektrifieringen av området om inte en lösning togs fram.

Inom Tranzero Energy var utgångspunkten att man i nära samarbete mellan olika aktörer kan öka kunskap och förståelse om den aktuella situationen och utvecklingen framåt avseende tillgång och efterfrågan på eleffekt, och även kunna tillskapa effektutrymme vid akuta situationer. Ett ökat samarbete skulle också kunna leda till lägre kostnader för investeringar i energiinfrastruktur och annan utrustning i framtiden.

Syfte

Syftet med projektet var att säkerställa att konkurrenskraften hos industriklustret kan bibehållas eller förbättras oavsett effektproblematik eller ej, bland annat med hjälp av dataanalys och artificiell intelligens. Projektet har varit unikt i sitt slag genom att så många olika typer av aktörer, både olika industrier men även elhandels- och elnätbolag, har medverkat. Flera av deltagarna i projektet bedriver verksamhet på fler platser i Sverige och internationellt och är centrala aktörer i transportsystemet. Det innebär att lärdomar som dras lokalt i Hisingen-klustret också kan skapa värde i hela landet. Dessutom finns runt om i landet fler industrikluster liknande det på Hisingen som kan lära av projektets arbetsmetodik och jobba på liknande sätt.

Förändrade förutsättningar

Under projektets gång förändrades förutsättningarna för eleffektsbehovet i Göteborg, mestadels på grund av framflyttade eller inställda industrietableringar. Detta medförde att risken för kapacitetsproblem i närtid försvann. Något akut hot om nära förestående kapacitetsbrist bedöms därför inte längre existera. Däremot kvarstår transportsektorns pågående omställningsbehov, samt två andra perspektiv ökade i aktualitet: resiliens och robusthet respektive kostnader kopplat till det som definieras som obalanser i elförbrukningen hos de deltagande aktörerna.

Detta ledde till att projektet justerades och till viss del vidgade sitt scope något jämfört med ursprungligt innehåll. Denna förändring av tillståndet i systemet skapar alltså någon form av tidsfönster som projektets aktörer enades om att nyttja för att förbättra förutsättningar/möjligheterna att kunna hantera framtida eventuell kapacitetsbrist, snarare än att lösa en existerande. Frågeställningen är fortsatt aktuell eftersom omställnings- och utvecklingsbehov i grunden kvarstår.

Arbetssätt

Målet med projektet, som haft en karaktär av förstudie, har varit att genom kartläggningar, analyser och undersökningar identifiera ett antal rekommendationer kring framtida fortsatta forsknings- och utvecklingsområden. Detta kan bland annat handla om regional kraftproduktion och tekniska/affärsmässiga lösningar för det som kallas flexibilitet, samt olika policyrekommendationer både till externa som interna aktörer till industriklustret.

Industriklustrets deltagande aktörer har under projektet varit AB Volvo, Göteborg Energi, Göteborg Energi Elnät, Göteborgs Hamn, Scania, Stena Line, Varo Preem, Vattenfall, Vattenfall Eldistribution och Volvo Cars. Projektledare har varit AI Sweden och projektet har pågått under 1 år mellan maj 2025 till maj 2026.

Inom ramen för projektet har ett antal arbetspaket bedrivits. Det har varit arbetspaket som ansvarat för omvärldsanalys, kartläggning och värdering av flexibilitetspotential, analys av möjliga existerande lösningar för att hantera kapacitetsbrist, identifiering av nya innovativa lösningar för att hantera kapacitetsbrist samt slutligen sammanställning av projektets insikter och budskap.

För mer information om projektet, kontakta gärna: