Baltic Seabird Hackaton
Sillgrisslor återvänder till samma klippavsats på Stora Karlsö, utanför Gotland varje vår, för att lägga ägg och uppfostra sina kycklingar. I år filmades de under sina vår månader och det omfattande materialet innehåller massor av intressanta insikter. Men hur strukturerar man 2000 timmar filmat material? Identifiering och analys av beteenden, händelser och avvikelser är en tidskrävande uppgift för forskare. Här kommer AI och medborgarvetenskap in i bilden.
En två dagars hackathon för att accelerera forskningen
En två dagars hackathon kommer att hållas på AI Innovation of Sweden i Göteborg, med syftet att accelerera forskningen om sillgrisslor och om de känsliga ekosystemen i Östersjön. Datavetare, programmerare och UX-designers samarbetade med WWF, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Stockholm Resilience Center, Baltic Seabird Project och AI Innovation of Sweden, för att hitta sätt att strukturera data om sjöfåglarna.
Hackathonen visade de intressanta resultat som kan uppnås när yrkespersoner från olika expertområden delar data och metoder. Bland presentationerna fanns spännande tillämpningar av maskininlärningsmodeller på det annoterade videomaterialet som tillhandahålls av WWF och SLU, tillsammans med idéer för hur man kan involvera och utbilda allmänheten om sjöfåglar och havshälsa.
Ett modellprojekt i snabb framåtblick
Denna speciella hackathon kan också ses som en snabb version av det typiska Data Factory-projektet. De kretsar alla kring AI-acceleration, och tillhandahåller de anslutningar och resurser som behövs för att se framsteg. Projekten kan variera i angreppsätt och förutsättningar, men alla delar likheter med Baltic Seabird Hackathon, eftersom de på ett eller annat sätt kopplar samman ett problem och experter inom det området, med AI-expertis och de rätta resurserna, såsom data och den infrastruktur som krävs.
Vinnare av 10,000 SEK var Team SkyRoads - Sheetal Reddy, Jayanth Reddy, Siddhartha. Laget fick även en resa inklusive boende till Stora Karlsö, där sillgrisslorna parar sig och det filmade materialet sänds live och spelas in från en människogjord klippavsats.
Framgångsfaktorer i denna hackathon var:
- Biologer och forskare med kvalitativa data i sina händer och idéer om vad som kan uppnås genom att använda dessa data med artificiell intelligens och maskininlärning.
- Annotation av data (i detta fall filmat material) med användningsområdet i åtanke.
- Data Factory-infrastruktur och resurser.
- Datavetare och AI-experter som använder förtränade modeller.
Med data av god kvalitet och korrekt annotering kan datavetare och programmerare börja testa idéer om vad som kan extraheras med hjälp av algoritmer och förtränade modeller. Med samarbete, delning över branschgränser, resurser och infrastruktur kan spännande saker hända!
Fakta
Projektpartners: WWF, SLU, Stockholm Resilience Centre, Baltic Seabird project, Chalmers AI Research Centre, AI Sweden. Med stöd från: Ocean Data Factory Sweden, SMHI, Swedish Space Data Lab, CGIT, Annotell och Zenuity
Projektperiod: 201911
The topic: The Baltic Sea-Bird Hackathon
Jonas Hentati Sundberg, Scientist SLU Aqua about the Baltic Sea-Bird Hackathon