AI Sweden släpper en vidareutvecklad version av Behovskartan. Syftet är både att förbättra samtalet kring det framtida effekt och energibehovet i Sverige men även att skapa ett ramverk för modelleringar och visualiseringar av energisystemet.
– Genom visualiseringar som utgår från scenarier från Energimyndigheten ger vi svenska organisationer ett nytt verktyg och ramverk, säger Filip Kjellgren, Head of Adoption - Emerging Sectors på AI Sweden.
Behovskartan 2, ett interaktivt verktyg för att utforska scenarier för Sveriges framtida elbehov.
Tillgång till energi och effekt är en konkurrens- och resiliensfråga för Sverige. Osäkerheter kring hur framtida behov ser ut är en utmaning för de som planerar utbyggnad och nya anslutningar hos elnätsföretagen. Med finansiering från Energimyndigheten har AI Sweden därför byggt vidare på Behovskartan.
Den första versionen lanserades 2024 och var primärt en prototyp som visade hur data kan visualiseras, från nationell nivå ner till enskilda områden i landets kommuner.
![]()
Den nya versionen bygger på data från Energimyndigheten, inklusive deras långtidsprognoser som sträcker sig fram till 2050. Dessutom ger vi nu användarna fler möjligheter att filtrera datan och variera olika antaganden, så att de kan skapa vyer mer relevanta för dem.
![]()
Filip Kjellgren
Head of Adoption - Emerging Sectors på AI Sweden
Han fortsätter:
– Ett förändrat antagande som vi gör möjlig är att undersöka den påverkan som utbyggnaden av datacenter förväntas ha i olika delar av landet.
Parallellt med att den nya versionen görs tillgänglig på www.behovskartan.se släpps också den underliggande källkoden, inklusive ett ramverk för hur data kan modelleras och visualiseras.
![]()
Energiomställningen bygger på att många aktörer fattar beslut utifrån samma verklighet. Vi hoppas att det här ramverket sätter tonen för att forskare, analytiker och beslutsfattare väljer vägen med öppen analys - där antaganden går att granska och bygga vidare på, inte bara ta emot som en siffra.
![]()
Viktor Bengtsson
Utvecklare av Behovskartan på Al Sweden
Filip Kjellgren hoppas att Behovskartan dessutom ska bidra till att på sikt skapa bättre förutsättningar för att använda artificiell intelligens i prognosmakandet.
– På AI Sweden ser vi bristande datakvalitet som en återkommande utmaning när våra partner vill börja använda AI för att göra olika typer av analyser. Genom det här verktyget gör vi det möjligt att skapa omedelbart värde när man börjar jobba med sin data, ett värde som på sikt kan bli större om man dessutom lägger på lager av AI-analyser, säger Filip Kjellgren.
Relaterade artiklar