Stor intervjustudie om kommunernas AI-användning

Lärdomar från Kraftsamlingen: Vad krävs för att lyckas med AI? är titeln på en ny rapport från AI Sweden. Den bygger på intervjuer som studenter vid Göteborgs Universitet har gjort med kommuner som på olika sätt deltagit i Kraftsamling för AI i kommuner och civilsamhälle.

– Genom Kraftsamlingen har vi stöttat väldigt konkreta projekt, men också jobbat med strategiska och strukturella utmaningar från kommunerna, bland annat genom det AI-råd som vi startade tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner, säger Rebecka Lönnroth och fortsätter:

– Tack vare studenternas insats fick vi möjlighet att gå på djupet kring några av de frågeställningarna.  Vad är det som funkar? Vad är det som skaver? Vilken är hemläxan man som chef i en kommun behöver göra? 

De samlade svaren pekar bland annat på behovet av ett mer systematiskt angreppssätt och det stora värdet som finns att hämta i konkreta samarbeten, att man inte bara stannar i det som rapporten beskriver som “pratsamverkan”.

Tomas Lindroth, lektor och avdelningschef Informatik på Göteborgs Universitet, handledde studenterna och har varit med och skrivit rapporten.

Rebecka Lönnroth fyller i det resonemanget:

– Det pratas en del om pilotkyrkogårdar. Men man behöver komma ihåg att offentlig sektor måste utforska hur tekniken ska användas. Problemen uppstår när bra piloter inte tas vidare, att man från början inte tänkt på hur lösningen ska implementeras. Eller när någon upprepar vad andra redan testat istället för att prata med andra kommuner och bygga vidare på vad de redan gjort. Här finns mycket att vinna på struktur och samarbete, säger hon och fortsätter:

– Det som blir särskilt kostsamt och resursineffektivt är om vi har massa öar ute i verksamheten med projekt som är eldsjälsdrivna och inte en del av något större. Då tappar cheferna kontrollen över det som sker i verksamheten kopplat till AI. Ett mer systematiskt arbete gör det mer resurseffektivt inom organisationen, som går att växla upp ytterligare om man går samman med andra och gör gemensamma satsningar med de resurser man har.

Tomas Lindroth konstaterar att behovet av utforskande passar dåligt in i de traditionella sätten som offentlig verksamhet styrs, och i hur upphandlingar genomförs.

– Det är skillnad på att upphandla en etablerad teknik, som en medicinrobot till äldreomsorgen som man vet skapar värde, och att börja jobba med språkmodeller där det ännu inte är uppenbart var och hur de stora vinsterna kommer att uppstå. Men här har sektorn själv ett stort eget ansvar att hitta svaret på det. Utmaningen är att upphandlingsprocesserna är utformade för att minimera risk, säger han.

Rapporten lyfter också behovet av mod. En chef som förstår tekniken i relation till den egna verksamheten känner en större trygghet och integritet och är därmed också bättre rustad att fatta beslut som av utomstående kan uppfattas som “modiga”.

– Men att vara chef är många gånger ensamt. Du står med risken själv, särskilt i en politiskt styrd organisation kan det vara väldigt läskigt. Men genom samarbeten hittar du personer att kroka arm med, och sprider på så sätt också risken. Så min uppmaning till chefer är att hitta sammanhang där du kan lära tillsammans med kollegor.