Svar på de juridiska frågorna som uppstår kring många AI-tillämpningar, mer samarbete med näringslivet, och sätt att skala kultur och ledarskap.
Så sammanfattar Rebecka Lönnroth, Head of AI Adoption for the Public Sector, behoven som utkristalliserade sig under Kraftsamlingens konferens.
– Kraftsamlingens mål har varit att stärka och stimulera kommuner och civilsamhälle att börja jobba med artificiell intelligens. Det är tydligt att det nu händer, och i och med det blir det också uppenbart vilket stöd de här målgrupperna behöver för att ta nästa steg, säger hon.
När Kraftsamling för AI i kommuner och civilsamhälle arrangerade sin nationella konferens i mitten av november var intresset från målgruppen stort. 200 personer deltog på plats, och drygt 300 deltog i samtalet via nätet.
– En tydlig och viktig förändring som vi sett under projektets gång är att fokus på ett tydligt sätt flyttat från att handla om teknik till att handla om nytta och värdeskapande. När vi startade Kraftsamlingen handlade väldigt många samtal om vad artificiell intelligens är. Nu är det vad den kan användas till som alla vill prata om, säger Rebecka Lönnroth och fortsätter:
– I samtalen på scenen och runt borden fick vi höra om stora tidsbesparingar, minskade fallolyckor, stöd till personer som visar tecken på problematiskt spelande och andra väldigt konkreta värden. Att den här typen av väldigt specifika och tydliga exempel nu finns skapar en bra utgångspunkt för fortsatt arbete med fokus på användningen av artificiell intelligens och hur en bred skalning ut i landets alla kommuner ska komma till stånd, säger Rebecka Lönnroth.
Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden, var en av konferensdeltagarna. Han beskriver dagen som en aha-upplevelse:
– Kraftsamlingen har skapat en rörelse över hela landet där det nu sker extremt mycket. Ibland förväntar vi oss top-down-beslut. att politiken ska peka en riktning och säga åt oss vad vi ska göra. Här har människor bara tagit tag i saker och nu sker så mycket att vi står mitt i en omfattande transformation, säger han.
Iwona Carlsson är digitaliseringschef i Kungsbacka kommun och medlem i AI Swedens och SKRs gemensamma AI-råd. Hon såg diskussionerna under dagen som en förankring av de slutsatser och rekommendationer som rådet har landat i:
– Det handlar om att fortsätta jobba på hemmaplan, att fortsätta tillämpa AI, men att det faktiskt också finns en skyldighet att hjälpa kollegor i kommunsverige, att sprida kunskap och lära av varandra, säger hon.
Fredrik Edholm, digitaliseringsstrateg på Skaraborgs kommunalförbund och även han ledamot i AI-rådet, fyller i:
– För att skapa förutsättningar för kunskapsdelning har vi i AI-rådet bland annat intierat arbetet med Kommunportalen. Vi behöver färdledande kommuner, där Kungsbacka ju är ett bra exempel. Men också färdledande myndigheter som får ansvar för AI i sin sektor och drar med kommunerna, säger han.
Rebecka Lönnroth konstaterar att många av de utmaningar som nämndes under dagen var bekanta. Det handlar om juridik, kompetensbrist, och om hjul som uppfinns om och om igen.
– Vad som däremot är nytt är att det nu finns exempel på hur det går att ta sig an de här utmaningarna på ett konkret sätt, säger Rebecka Lönnroth.
Hon lyfter bland annat fram arbetet som Helsingborg, Värmdö och Uddevalla gör kring språkmodeller i socialtjänsten, Kungsbackas och Tjörns samverkan kring kompetens som förebilder och hur organisationer i civilsamhället jobbar tillsammans i flera av projekten inom ramen för Kraftsamlingen.
– Vi hör också kommuner, civilsamhälle och leverantörer pratar om att det behövs nya arenor där behovsägare och teknikexperter kan mötas för att tillsammans hitta rätt sätt att skapa värde med hjälp av artificiell intelligens. Där ser vi att AI Sweden med vårt partnernätverk har en stor och viktig roll att spela, säger Rebecka Lönnroth.