Arbetet med Svea har tagit stora kliv framåt under våren, och projektledaren Jonatan Permert planerar för en intensiv höst:
– Vi har bland annat en ny modell på gång för kunskapsstödet i prototypen, och efterfrågade funktioner som transkribering och skräddarsydda, specialiserade chattar, säger han.
De drygt 60 kommuner, regioner och myndigheter som deltar i projektet fick nyligen en uppdaterad plan för återstoden i projektet, fram till årsskiftet. Arbetet är uppdelat i fyra huvudsakliga spår: Utbildning och förändringsledning, förbättrad användarupplevelse, bättre AI-modeller och svar på ett antal juridiska frågor.
![]()
Alla de här bitarna behövs för att generativ AI ska kunna användas i offentlig sektor men den första är den mest centrala. Så snart man förstår tekniken och vad den kan användas till kan alla skapa värde med ett verktyg som Svea.
![]()
Jonatan Permert
AI Transformation Strategist på AI Sweden
En slutsats i projektet så här långt är att chefer och ledningsgrupper har en viktig roll att spela för att skapa incitament hos alla medarbetare att börja använda generativ AI mer. Ledare måste visa vägen, göra prioriteringar och använda resurser till att skapa kunskap och förändring.
– Vi har sett att de som använder Svea mest aktivt också är de som också fått en bra introduktion till generativ AI. Det handlar om att användaren ska få kunskap om hur man använder Svea, vad Svea har för begränsningar och att ha en tydlig idé om vad man vill använda generativ AI till. Därför kommer vi i återstoden av projektet satsa mer på att stödja de ledare som är kopplade till projektet, för att de i sin tur ska kunna skapa rätt förutsättningar i sina organisationer, säger Jonatan Permert.
Joakim Uddling är digital strateg på Sollentuna kommun och ansvarig för kommunens deltagande i projektet:
![]()
Kompetenshöjningen som Svea bidrar till hos oss gör projektet väldigt värdefullt. Men framför allt ser vi att det här är ett väldigt viktigt innovationsprojekt för hela den offentliga sektorn. Det som skiljer Svea från andra verktyg är “kunskapskällan”, som kan ge svar från både våra egna och från nationella styrdokument på ett unikt sätt.
![]()
Joakim Uddling
Digital strateg på Sollentuna kommun
Under våren har deltagare i projektet tillsammans ägnat 2500 timmar åt att annotera träningsdata. I det här sammanhanget innebär det att kombinationer av frågor och svar betygsätts för att sedan användas för att träna AI-modellerna som Svea bygger på.
![]()
Det arbetet har gått över all förväntan! Vi har mer än 150 000 annoterade datapunkter, vilket är fantastiskt. Med den kan vi även skapa ytterligare syntetisk träningsdata och få det underlag vi behöver för att skapa en skräddarsydd hämtningsmodell.
![]()
Adam Ek
Data scientist på AI Sweden
Hämtningsmodellen är en viktig komponent för den funktion som i prototypen har fått namnet “kunskapsskällan”. När den aktiveras baserar chattbotten sina svar på information från den dokumentsamling som finns tillgänglig. Beroende på i vilken organisation användaren jobbar kan det handla om kommunens riktlinjer för äldreomsorgen, nationell lagstiftning, administrativa guider och annat.
– Det här är den typ av lösning som kallas för RAG, retrieval augmented generation, vilket bygger på två typer av modeller: Hämtningsmodellen som hämtar relevanta faktauppgifter ur dokumenten, och språkmodellen som sedan sammanfattar och formulerar ett svar, säger Adam Ek.
Det innebär att det är hämtningsmodellen som står för det faktamässiga innehållet i svaren: Ju bättre hämtningsmodell, desto mer korrekta svar. Jonatan Permert förklarar varför man bestämt sig för att utveckla en egen i projektet:
– De embedding-modeller som finns tillgängliga för svenska är helt enkelt inte tillräckligt bra för den typ av dokument som finns i offentlig sektor. För att kunna skapa ett verktyg som verkligen skapar nytta där behöver vi därför träna en bättre modell – vilket också visar på styrkan i det här projektet. Inte någon av deltagarna är tillräckligt stora för att på egen hand göra det här jobbet. Varken att skapa data eller utföra träningen. Men tillsammans blir det möjligt.
Bland de nya funktioner som är på gång finns bland annat röstfunktioner, både för att kunna prata in sina promptar och få hjälp att transkribera ljudfiler. Båda funktionerna är något som efterfrågats av många användare. Ett annat spår handlar om “specialister”, vilket i Sveas kontext handlar om specialiserade chattar för specifika arbetsuppgifter som en för projektdokumentation, en för HR-frågor och en för kommunikationsmaterial.
– För att hjälpa användarna igång jobbar vi också med att göra gränssnittet mer vägledande och särskilt anpassat efter den svenska offentliga sektorns behov. Eftersom den stora majoriteten av användare är oerfarna eller förstagångsanvändare av generativ AI, så finns det ett extra stort värde att göra Svea lätt att förstå, säger Jonatan Permert.
Kring användningen av generativ AI i offentlig sektor hänger också ett antal juridiska frågor som projektet jobbar intensivt med.
– Vi utreder bland annat om det finns stöd i lagen att behandla känsliga personuppgifter och sekretessbelagd information i Svea. Vi tror att vi på sikt kommer kunna öppna för användning som även involverar känsliga uppgifter och sekretessbelagd information, säger Jonatan Permert.
Den nu pågående etappen av projektet pågår året ut. Men förberedelserna för en fortsättning under 2026 har kommit långt.
– Vi siktar mot en förlängning av projektet som sträcker sig över hela 2026. De exakta formerna och inom vilka ramar är ännu inte helt satta, men vi hoppas ha ett förslag klart inom kort, säger Jonatan Permert.
En kort film som beskriver hur Kunskapskällan i Svea fungerar.
Läs vidare