Ny rapport om AI:s påverkan på arbetsmarknaden: kompetensutveckling viktigare än akut omställning

I rapporten ”Framtidens arbete: AI:s strukturella påverkan på svensk arbetsmarknad” fördjupar Arbetsmarknadens AI-råd bilden av hur artificiell intelligens förändrar svensk arbetsmarknad. Rådet, som består av fackförbund, arbetsgivare- och omställningsorganisationer, pekar i rapporten på en AI-driven strukturomvandling som i första hand tar sig uttryck i förändrade arbetsuppgifter och nya kompetenskrav inom yrken, snarare än i snabba och breda sysselsättningsförskjutningar mellan yrkesgrupper.

Rapporten bygger på en kombination av aktuell forskning och arbetslivsnära perspektiv från rådets parter, vilket ger en nyanserad bild av de skiften som nu sker.

Magnus Lodefalk, docent och lektor i nationalekonomi, som har bidragit med en aktuell forskningsöversikt om AI:s påverkan på arbetsmarknaden, lyfter fram vikten av närmare samarbete mellan arbetsmarknadens parter och akademin för att bättre förstå teknikens påverkan.

Tre centrala insikter för att möta AI-utvecklingen

Utifrån den aktuella forskningen och arbetsmarknadens parters erfarenheter framträder tre centrala insikter för att Sverige ska kunna möta AI-utvecklingen på ett proaktivt och samordnat sätt:

• Sverige behöver uppdaterad data för att förstå AI:s påverkan på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden förändras snabbare än dagens statistiksystem är utformat för att fånga. Detta begränsar möjligheterna att följa AI:s effekter i realtid och att utforma träffsäkra omställnings- och kompetensinsatser. Sverige behöver utveckla en mer långsiktig och gemensam analys- och samverkansstruktur, där forskning, arbetsmarknadens parter, större arbetsgivare och relevanta myndigheter tillsammans kan bidra till bättre data, tätare uppföljning och mer systematiska analyser av hur AI förändrar arbetsinnehåll och kompetensbehov.
   
• En långsiktig samverkansstruktur behövs mellan forskning och arbetsmarknadens parter. Arbetsmarknadens AI-råd ser ett allt tydligare behov av en kontinuerlig och fördjupad samverkan mellan forskning och arbetsmarknadens parter. En långsiktig och strukturerad samverkansmodell skulle skapa bättre förutsättningar att identifiera vilka frågor som är mest relevanta att följa över tid och hur förändringen tar sig uttryck i olika delar av arbetsmarknaden.
   
• Utvecklade scenarier behövs för att bygga beredskap inför framtidens arbete. Forskningen visar att AI kan påverka arbetsmarknaden på olika sätt och längs flera möjliga utvecklingsvägar. Analyser från parterna pekar på att majoriteten av de yrken som bedöms vara exponerade för AI i Sverige tillhör den kategori där tekniken främst förändrar och förstärker arbetsuppgifter snarare än ersätter dem. Samtidigt finns en mindre grupp yrken där risken för undanträngning är större, och där riktade omställningsinsatser är avgörande. Att hålla isär dessa två logiker är centralt för att utforma träffsäkra och resurseffektiva strategier för trygg omställning.