Efter fyra år går Kraftsamling för kommuner i AI och civilsamhälle nu i mål. Sedan 2022 har programmet nått en stor andel av Sveriges kommuner och engagerat tusentals individer.
![]()
Kraftsamlingen har fungerat som nationell arena för målgruppernas samarbete kring artificiell intelligens. Det har bland annat inneburit finansiering av 33 utvecklingsprojekt och etablerandet av ett AI-råd för landets kommuner. Vi kan också se viktiga ringar på vattnet.
![]()
Rebecka Lönnroth
Head of AI Adoption Public Sector på AI Sweden
När Kraftsamling för kommuner i AI och civilsamhälle drog igång 2022 hade ChatGPT inte ens lanserats. Däremot hade OpenAI visat upp GPT-3 redan 2020 och att något var på gång att hända kring stora språkmodeller gick att se. Dessutom fanns det andra AI-tekniker som kunde skapa värde för kommuner och civilsamhälle.
Och därför gjordes den här satsningen.
– Både kommuner och civilsamhälle saknade en arena för samarbete kring artificiell intelligens. Kraftsamlingen har visat att en nationell satsning med fokus på organisatorisk mognad, lärande och samarbete kan fördjupa förståelsen och förmågan i kommunal sektor och civilsamhälle, säger Rebecka Lönnroth.
Rebecka Lönnroth.
Kraftsamlingen finansierades av Vinnova, och drevs i samarbete mellan AI Sweden, Vinnova, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Genom att tusentals individer tagit del av bland annat utbildningar och webbinarier har många tack vare programmet stärkt sin grundläggande förståelse för AI.
![]()
Vi har sett flera exempel på konkret förflyttning där organisationer gått från intresse till handling när de har startat sin AI-resa och genomfört utvecklingsprojekt inom ramen för Kraftsamlingen.
![]()
Andreas Skog
AI Change Agent på AI Sweden
Sådana utvecklingsprojekt har bidragit till att förflytta de kommuner som fick finansiering. Men också som viktiga referensfall för andra att lära från.
– När Kraftsamlingen startade fanns få relevanta exempel för kommuner att titta på. Att tidigt kunna visa på konkret värdeskapande har varit viktigt, säger Andreas Skog.
Ett annat centralt resultat är AI-rådet som AI Sweden startade tillsammans med SKR. Med representanter från kommuner av olika storlek och mognadsgrad gav AI-rådet sektorn en röst i ett skede när sådana strukturer ännu inte var etablerade.
Representater i AI-rådet: Katarina Lagerqvist (digitaliseringschef, Kristinehamn), Anna Bengtsson (digitaliseringsledare, Herrljunga/Vårgårda), Stefan Eriksson (utvecklingsledare digitalisering, Gagnef), Iwona Carlsson (digitaliseringschef, Kungsbacka), Maria Svensson (utvecklingschef, Värmdö), Frédéric Rambaud (digitaliseringschef, Eskilstuna), Fredrik Edholm (digitaliseringsstrateg, Skövde), Mathias Andersson (data scientist/AI lead, Helsingborg), Mårten Lindskog (AI co-ordinator, Stockholm), Fredrik Hallgren (utvecklingsledare AI, Göteborg), Jari Koponenpr (programansvarig Handlingsplan för digitalisering, Sundsvall), Torbjörn Svedung (CDO/CISO, Mellerud).
Rebecka Lönnroth konstaterar också att arbetet gett fler ringar på vattnet. Det mest framstående exemplet är projektet En gemensam digital assistent för offentlig sektor.
– Det är glädjande att se konkreta systemeffekter av arbetet. Att så många kommuner nu går samman i ett innovationsprojekt av den kalibern visar att sektorn tagit steget från att vara passiva mottagare till att själva driva på den nationella utvecklingen och användningen av tekniken.
Delar av teamet som arbetar med projektet "En gemensam digital assistent för offentlig sektor".
Hösten 2025 publicerades en intervjustudie med deltagarna. Den visar tydligt att vägen mot ökad AI-mognad inte handlar om enskilda tekniska lösningar, utan om att bygga en sammanhållen organisatorisk förmåga som innefattar kontinuerligt lärande, samarbete och en strategi som integrerar AI i verksamhetens kärna.
– Den samlade bilden från Kraftsamlingen är att de största hindren för kommuner och organisationer i civilsamhället inte primärt är tekniska. De är snarare organisatoriska och strukturella och handlar om ledarskap, juridik, dataåtkomst, finansiering och former för samarbete, säger Rebecka Lönnroth.
AI-utvecklingen i svenska kommuner bedrivs med relativt liten sammanhållning eller gemensam riktning. Inom enskilda kommuner finns öar med stort AI-engagemang, och mellan kommuner finns också stora skillnader. Det här innebär att möjliga synergieffekter många gånger uteblir och att det också finns en risk att vissa kommuner hamnar på efterkälken vad gäller användningen av AI.
– Kraftsamlingen visar att initiativförmågan är hög, men att kommunchefer och beslutsfattare behöver fånga upp nyfikenheten och leda arbetet i en redan komplex styr- och ledningsstruktur. Samma tendenser ser vi i civilsamhället, säger Rebecka Lönnroth och fortsätter:
– Det behövs nationell samordning som inte bara stimulerar enskilda projekt, utan också stärker samarbeten för en hållbar och mer jämlik AI-utveckling och därmed bidra till att skapa förutsättningar för att skala, dela resurser och ta hem effekter av AI.
Katarina Lagerqvist
Kristinehamns kommun
Nätverk och en mer fördjupad kunskap kring AI-lösningar, vad som krävs och vilken nytta det kan ge är det viktigaste vi fått med oss från Kraftsamlingen. vårt deltagande har bland annat resulterat i att alla kommuner i Värmland nu är med i En gemensam digital assistent för offentlig sektor, tack vare att den kunskap jag kunde förmedla vidare till dem.
Jag har också kunnat bidra i arbete tillsammans med Compare och länsgemensamma frågor kring AI Katalysator i Värmland med erfarenheter och lärdomar direkt från Kraftsamlingen. Arbetet i projektet visade tydligt hur viktigt det är att ta del av vad andra gör
Genom Kraftsamlingens AI-råd har vi haft åtminstone viss påverkan politiskt genom att vi med enad röst från kommunernas sida kunde komma med inspel kring vad vi såg som viktigt framåt, exempelvis att det behövdes en AI-strategi och vikten av att lära och göra tillsammans.
Therese Perner
Lidingö Stad
Det viktigaste vi fick med oss från Kraftsamlingen är vikten av en tydlig vision och att det finns en tanke kring vad ett projekt ska leverera och hur resultatet ska förvaltas. Även vikten av samarbete tycker jag var en tydlig röd tråd i alla projekt.
Efter projektet har vi byggt vidare på vår maskeringstjänst. Den har skalats upp inom organisationen och vi fortsätter utvecklingen. Vi har också startat ett nytt projekt som heter Dokumentsök som bygger på den prototyp som togs fram inom projektet.
Som helhet har vi lärt oss att jobba iterativt och samarbeta över kommungränserna och i nära samarbete med näringslivet. (Detta har inneburit att vår leverantör tagit fram något som de kallar för ”Lidingö-modellen” som innebär ett nära och transparent partnerskap mellan kommun och leverantör där båda arbetar gemensamt mot ett mål. Detta kräver dock att man som organisation avsätter resurser för detta.)
Åse Andersson
Linköpings kommun
Vi satte lärande som vårt viktigaste mål i projektet och det uppnådde vi inom fyra områden: Vad AI kan användas till inom socialtjänsten, vilka förutsättningar som behövs inom organisationen, kunskap om informationshantering, och lärdomar om vår egen data.
Genom arbetet tydliggjordes också behovet av samordning i kommunen som helhet och att ha en gemensam struktur. Men det blev också tydligt hur stora behov som finns av nationell samordning, bland annat när det gäller datadelning och juridisk vägledning.
Projektet bidrog dessutom till insikter om förvaltningsbehov i vår egen organisation där vi måste vara beredda att ta förvaltningskostnader i både pengar och personalresurser för att få hållbara digitala lösningar. Och att vi behöver jobba med vår datastruktur. Vi har fortsatt jobba och ser positiv utveckling på dessa områden i dag. Även om det inte är Kraftsamlingen som i sig själv gett detta så bidrog satsningen och vårt projekt med ytterligare argument. Det ser jag som en styrka.
Sara Hugosson
ChildX
För oss var det allra viktigaste att komma igång, att våga testa ny teknik och lära på vägen! Helt enkelt "starta vår AI-resa".
Vi var sex organisationer (1000 Möjligheter, ChildX, MÄN, Novahuset, Storasyster och Tjejzonen) som tillsammans utvecklade ett AI-verktyg (FRONTA) för att effektivsera analysarbetet av de chattar som stödorganiationerna har med barn och unga. Efter projektavslutet har vi fortsatt utveckla lösningen, och fått mer medel från bland andra World Childhood Foundation för att implementera den i verklig miljö. FRONTA används idag av organisationerna, men med tanke på hur snabbt allt rör sig inom AI-utvecklingen behöver vi snart uppdatera verktyget igen.
Arbetet har också hjälpt oss att förstå vilka möjligheter som finns – hur vi mer effektivt kan analysera data och information. Det har väckt en nyfikenhet och vilja att förbättra än mer.
Jag tror Kraftsamlingen har varit avgörande för många organisationer för att kunna komma igång i tankarna kring hur AI kan användas inom verksamheterna. Det kommer vara ett stort tomrum nu när det är slut!
Ylva Christiansson
Friends
För oss blev Kraftsamlingen ett sätt att starta på ett lite mindre sätt och därigenom bygga förståelse för vilken samverkan som behövs för att det ska fungera och börja tänka kring vilka möjligheter som finns med AI i andra delar av verksamheten. Efter vårt projektavslut har vi experimenterat vidare med AI-kategorisering av fritextsvar.
Kraftsamlingen var betydelsefull för de enskilda organisationerna från civilsamhället som var med, men de var ganska få i förhållande till antalet kommuner. Det är svårt att se en effekt på Sveriges civilsamhällesorganisationer som helhet eftersom det är en mycket stor och diversifierad grupp aktörer där de flesta inte kommit i kontakt med projektet. Men allt extra stöd till civilsamhällesorganisationer är värdefullt då vi har så små egna resurser att satsa på experimentell verksamhet!
Bygg vidare på de strukturer, nätverk och samverkansformer som etablerats inom ramen för Kraftsamlingen för att säkerställa kontinuitet, samsyn och gemensam riktning för Sveriges kommuner. Nationella forum för erfarenhetsutbyte, lärande och prioritering behöver finnas kvar och utvecklas för att stödja kommuner och civilsamhälle i nästa fas, där fokus ligger på skalning och långsiktig integration av AI.
Utveckla modeller för hur AI-lösningar, arbetssätt och kompetens kan delas och återanvändas mellan organisationer och sektorer. Detta inkluderar gemensamma angreppssätt för upphandling och finansiering som minskar dubbelarbete. Detta kan även möjliggöra för mindre organisationer som saknar egen förmåga att ta del av möjligheterna med AI.
Rikta framtida satsningar mot de strukturella förutsättningar som identifierats som avgörande hinder för skalning, det vill säga dataåtkomst och datadelning, juridiska ramverk och vägledning samt teknisk infrastruktur som kan användas brett av kommuner och civilsamhällesorganisationer.
Under perioden 2022–2025 har programmet Kraftsamling för AI i kommuner och civilsamhälle utgjort motorn i en nationell satsning för att stärka Sveriges kommuner och civilsamhällesorganisationers förmåga att använda artificiell intelligens. Genom ett strategiskt samarbete mellan AI Sweden och Vinnova, i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), har satsningen skapat en nationell arena för gemensamt arbete och organisatorisk AI-mognad.
En central del har varit finansiering av 30-talet utvecklingsprojekt och skapandet av ett omfattande strukturkapital. Satsningen har nått över 200 av Sveriges kommuner och 50 civilsamhällesorganisationer.
Erfarenheterna visar att de största hindren för AI-utveckling inte är av teknisk natur, utan handlar om ledarskap, juridik, databeredskap och förmågan till långsiktig samverkan. Genom konkret utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte har programmet lett till en ökad AI-mognad och samsyn, inte minst genom etableringen av AI-rådet för kommuner som gett sektorn en samlad röst i nationella policydialoger. En viktig systemeffekt är framväxten av samverkan mellan organisationer i Kraftsamlingen och nya initiativ som startats utifrån identifierade behov.
Relaterade artiklar