Arbetsmarknadens AI-råd publicerar idag sin första insiktsrapport – En arbetsmarknad i rörelse – som ger en samlad nulägesbild av hur artificiell intelligens förändrar svensk arbetsmarknad. Rapporten visar att användningen av AI redan märks brett i tjänste- och kunskapsintensiva yrken, men att spridningstakten varierar beroende på organisatoriska förutsättningar och förmågor.
Arbetsmarknadens AI-råd består av Akavia, Almega, Ciko, DIK, Fremia, Svensk Handel och Unionen och leds av AI Sweden. Tillsammans ger parterna en stark förankring i tjänstesektorn, kunskapsintensiva yrken, handel och delar av välfärd, civilsamhälle samt den idéburna sektorn. Det innebär också att nulägesbilden har en tydlig tyngd i tjänstesektorn och i yrken där generativa AI-verktyg såsom text-, innehålls- och språkmodeller används i ökande omfattning.
![]()
Rapporten visar att AI redan är en del av vardagen för många yrken, men också att förutsättningarna skiljer sig åt. Det är inte tekniken i sig som avgör utfallet, utan hur den används, och av ledarskap, ansvar och förmåga.
![]()
Moa Tivell
Senior Public Policy Manager på AI Sweden
I oktober samlades representanter från arbetsmarknadens parter tillsammans med AI Sweden till ett första möte för att diskutera nuläget kring AI:s påverkan på den svenska arbetsmarknaden. Insiktsrapporten är ett resultat av slutsatserna och bygger på medlemsdata, analyser och observationer från de parter som tillsammans med AI Sweden utgör Arbetsmarknadens AI-råd.
Nulägesbilden visar att den svenska arbetsmarknadens exponering för AI är omfattande. Med exponering avses att arbetsuppgifter helt eller delvis kan utföras med stöd av AI. Den är särskilt hög i språk-, text- och informationsintensiva yrken, där generativ AI redan används i konkreta arbetsmoment. Detta innebär främst en omformning av roller snarare än enkel ersättning.
Den breda exponeringen skapar betydande möjligheter till produktivitetsökningar, innovation och stärkt konkurrenskraft. Samtidigt finns risker för kompetensglapp och ökande skillnader i takt och kvalitet om omställningen sker utan tydlig riktning, ledarskap och koordinering.
– Lägesbilden visar att AI-användningen i många fall springer före de strukturer som krävs för att använda tekniken fullt ut. Den pekar också på ett växande kompetensbehov i takt med att arbetsinnehållet förändras. Sammantaget visar detta att det finns en stor potential att realisera större värden med AI genom att stärka vår strategiska förmåga att tillämpa tekniken, säger Moa Tivell.
Rådet har kommit fram till tre insikter baserat på den samlade svenska lägesbilden.
Arbetsmarknadsrådets första insiktsrapport gör inte anspråk på att vara heltäckande. Den utgör ett första underlag för en gemensam lägesbild med tyngdpunkt i tjänste- och kunskapsintensiva delar av arbetsmarknaden där användningen av främst generativ AI hittills utvecklats snabbt. Framåt kommer arbetet i Arbetsmarknadens AI-råd att i högre grad vara framåtblickande och fördjupa förståelsen av hur kompetensbehov, roller och organisatoriska förutsättningar förändras i takt med ett bredare AI-införande. I det fortsatta arbetet avser rådet därför att involvera fler perspektiv, bland annat från akademi, offentlig sektor och näringsliv, för att stärka analysen.
Relaterade artiklar