Forskare tillsammans med Arbetsmarknadens AI-råd presenterar på DN Debatt idag en ny studie som visar hur generativ AI omformar den svenska arbetsmarknaden. Resultaten är tydliga: medan sysselsättningen för unga i AI-exponerade yrken hade minskat med upp till 5,5 procent i början av 2025, syns en ökning bland yrkesverksamma över 50 år.
Den nya studien (Lodefalk, Löthman, Koch och Engberg, 2026) visar för första gången att det mönster som tidigare identifierats i internationell forskning nu också syns på den svenska arbetsmarknaden: sysselsättningen i AI-exponerade yrken minskar bland unga. Forskningen visar även att den breda nedgången i jobbannonser som Sverige sett sedan 2022 snarare sammanfaller med konjunkturavmattningen än med AI. Slutsatsen är att AI i dagsläget inte i första hand påverkar antalet jobb, utan vem som får jobben.
AI Sweden betonar att tekniken måste användas för att stärka nästa generations möjligheter på arbetsmarknaden. För att möta utvecklingen krävs därför kraftfulla investeringar i kompetens och ett utbildningssystem som bättre rustar unga för ett arbetsliv där AI är ett centralt arbetsverktyg.
![]()
Vi ser att AI påverkar svensk arbetsmarknad här och nu. För att säkra Sveriges konkurrenskraft måste vi möta utvecklingen med riktade insatser som stärker ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi måste göra AI till en dörröppnare, inte en ny tröskel till arbetsmarknaden.
![]()
Moa Tivell
Senior Public Policy Manager på AI Sweden
Arbetsmarknadens AI-råd är ett initiativ av AI Sweden i samverkan med våra partnerorganisationer bland arbetsmarknadens parter. Rådet syftar till att skapa en gemensam bild av hur AI förändrar arbetsmarknaden och bidra till goda förutsättningar för omställning och kompetensförsörjning. Arbetssättet kombinerar gemensamt lärande, perspektivdelning och insikter med ett tydligt fokus på vad som faktiskt behöver göras för att Sverige ska stärka arbetsmarknaden, konkurrenskraften och tillväxten i ett snabbt skifte.
I rådet ingår Akavia, Almega, Ciko, DIK, Fremia, Svensk Handel och Unionen, vilket ger en stark förankring i tjänstesektorn, kunskapsintensiva yrken, handel och delar av välfärd, civilsamhälle samt den idéburna sektorn.
Relaterat innehåll